Alla artiklar

TEKAL DE VENEGAS, YUCATÁN – Under decennier var X’baatún bara en punkt på en karta över Mexikos tusentals registrerade fornlämningar. Men tack vare ny teknik och ett spansk-mexikanskt forskarlag håller bilden på att förändras. Det som länge troddes vara en mindre bosättning visar sig nu vara en sofistikerad stad med försvarsmurar, avancerad vattenhantering och arkitektur som knyter samman två av Yucatáns mest inflytelserika traditioner.

Djupt inne i djungeln i södra Quintana Roo vilar en av mayavärldens bäst bevarade hemligheter. Nu firar den monumentala staden Ichkabal sitt första år som öppen för omvärlden, och man gör det med ett evenemang som suddar ut gränserna mellan dåtid och nutid.

I februari slår det arkeologiska museet i Kabah upp portarna. Det nya museet, som är ett initiativ från INAH, förväntas bli en kulturell motor för regionen och ge besökare en djupare inblick i mayafolkets dolda skatter.

Få naturfenomen på Yucatánhalvön väcker så mycket fascination som cenoterna – vattenfyllda kalkstensgrottor som sträcker sig från Mérida till Tulum. De är inte bara spektakulära badplatser, utan portaler till geologisk historia, mayamytologi och dagens miljöutmaningar. I den här artikeln berättar vi om vad cenoter är, hur de uppstod, varför de varit livsviktiga i tusentals år – och hur du själv kan uppleva dem.

Under 2025 sattes ett historiskt rekord i Mexico City. Nationalmuseet för antropologi (MNA) välkomnade över 5 miljoner besökare på ett enda år – en siffra som placerar museet i den absoluta världstoppen tillsammans med giganter som Louvren och British Museum.

Den historiska bilden av det antika Mexiko domineras ofta av de monumentala prestationerna hos aztekerna i höglandet och mayafolket i de södra djunglerna. Men den arkeologiska verkligheten avslöjar en långt mer nyanserad och mångpolär värld där en rad sofistikerade kulturer blomstrade under mer än tre årtusenden. Innan Tenochtitlan blev den dominerande kraften i Centralmexiko, och långt innan de klassiska mayastäderna nådde sin kulmen, lade kulturer som olmekerna, zapotekerna och invånarna i Teotihuacan grunden för den mesoamerikanska kosmologin, urbanismen och teknologin. Nu visar nya upptäckter att denna historia är långt mer omvälvande än vi tidigare anat.

Glöm vita dukar och bordsreservationer. Det riktiga Mexiko utspelar sig på trottoaren, i skenet från ett fladdrande lysrör och till takten av en kniv som frenetiskt hackar suadero mot ett massivt träblock. Tacovagnen, eller puestot, är stadens sanna vardagsrum där direktörer i kostym och byggarbetare i dammiga ställ armbågas om samma salsa. Det ser ut som anarki, men styrs av en knivskarp, oskriven logik. Här är reglerna du behöver kunna för att inte stå i vägen när staden är hungrig.

Efter den mexikanska revolutionen stod Mexiko inför en enorm utmaning: hur förenar man ett folk där de flesta varken kan läsa eller skriva? Ett av svaren blev konsten. Möt Rivera, Orozco och Siqueiros – de tre giganterna som förvandlade Mexikos offentliga byggnader till gigantiska historieböcker och uppmananingar om att aldrig ge upp.

Hur kan en till synes lortig kniv skapa något så gott? Det är svårt att förstå att det enkla kan bli så genialt, så länge man förmår att se förbi det som i Sverige anses vara normal hygien. När man kliver in genom portarna på La Capilla möts man av exakt det en kantina ska vara: ett stök av skratt, livliga samtal och klirrande glas. Här förstod grundaren Don Javier något som inga cocktailmanualer kan fånga. Mikroskopiska rester av chili och lime – spår som bara en laboratorieassistent skulle bry sig om – rörs ner i silvertequila och iskall cola. Tricket sitter i kniven...

Medan massturismen tagit ett stadigt grepp om grannstaterna i öst, framför allt i Auintana Roo, vilar Campeche i en sorts tidlös elegans. Här, på den västra sidan av Yucatán-halvön, möts man inte av stora resorts utan av en autentisk mexikansk själ, inramad av gamla försvarsmurar, turkost hav och en av mayavärldens bäst bevarade hemligheter.